Jewels from the summer gone by

Nu när hösten är här är det förståss dags att lämna sommaren bakom sej, vilket jag egentligen gör med glädje eftersom denna sommar inte var mycket att skryta med; regn, kyla och moln är orden jag kan beskriva vädret med.

Så nu är det då skönt att tänka tillbaka på de dagarna när solen sken (vilket den råkade göra under den enda veckan jag hade semester denna sommar) och de små ljusglimtarna som förgyllde sommaren.





 

Får alltför sällan möjlighet att duka upp för fest, men under midsommarn

bjöd jag mina vänner på en trerätters middag.

Dukningen bestod av en del finländska element, exempelvis Marimekko servetter,

Iittala tallrikar och glas, samt syrenkvistar plockade ur grannens buskage.





Förrätten bestod av brushettas med mozzarella och basilika

Huvudrätten blev stekt lax, hemgjord potatissallad, samt en grön sallad

Och som pricken på i, varm brownie med egengjord hallon-mango sorbet




 

Allt låg i detaljerma. Hade skoj med planeringen av det hela.




 



Temat för kvällen var att klä sej lite finare, med vackra klänningar och somriga frisyrer.

Sen hann det bli lite pyssel också under de dagarna man satt inomhus. Det fanns en stol. Stolen hittade jag vid ekopunkten på bakgården, sakta men säkert på väg till stormossen. Sitsen var sönder, men annars var stolen i bra skick, dessutom tyckte jag om dess storlek och former. Bestämde mej därav att rädda stolen och fixa upp den. Med stor hjälp av min goda vän kom den nästan ettåriga resan till ett slut i slutet av sommaren.

Såhär såg det ut i början: Och det som följde

Som färdigt resultat:



 

Stegen som togs för att uppnå detta resultat:

 

Steg 1: Slipa bort det bruna lacket

Steg 2: Fortsatt slipning, bl.a. mer noggrant denna gång

Steg 3: Första lagret med vit färg

Steg 4: Andra lagret med vit färg (här överaskade regnet oss en aning)

Steg 5: Tredje lagret med vit färg, denna gång vääääldigt noggrant

Steg 6: Val av tyg till sittkudden och ryggstödet

Steg 7: The making of the sittkudde

Steg 8: The making of the ryggstöd

Steg 8.2: Att faktiskt få ryggstödet på plats (blev lite trångare än jag kanske ville)

Slutresultatet blev fantasktiskt och trots att det tog ett år att komma till ett slut, var det verkligen värt det. Denna stol är möbeln som jag är stoltast över att äga. När man ser ett såhär perfekt resultat får man lust att slänga ut alla massproducerade Ikea möbler och istället satsa på möbelrenovering och hemgjorda möbler. På så sätt äger man unika verk som man kan vara stolt över.


Som den sista lilla juvelen som jag fick jubla över denna sommar är den lilla Marimekko pallen.
Tidigare var den draperad med det klassiska rosa-röda Unikko mönstret, men efter åratal av misshandel av kattens klor samt det faktum att färgerna inte längre passade in i min inredning, var det dags för ett klädbyte.

Nu är jag nöjd,
 draperat med ett strandinspirerat tyg.

 

Bucket list

Såg för ett antal år sedan (tror det var andra året i gymnasiet) en film med Morgan Freeman och Jack Nicholson som hette The Bucket List. På engelska kan man säga "Kick the Bucket", vilket i princip betyder att sega ihop. Nu låter dehär som kanske lite morbida tankar, men filmen handlar om hur två män i sin ålders sista tid börjar fundera på tanken att dö, och de saker de inte fått gjort ännu.

Därav kommer tanken på en "Bucket list" fram, och dessa två män söker en ny mening i livet genom att göra alla de saker de drömt om att göra innan de dör - vissa önskemål handlar om att resa och upptäcka, andra handlar om att förlåta det som varit och få kontakt med de som de nån gång förlorat kontakten med.

Detta fick mej att tänka på saker som jag vill göra i mitt liv innan jag kan "Wrap it up". Som sagt, detta handlar om att leva fullt ut, inte att tänka på slutet som nån gång möter oss alla.


På min lista hittills finns nedskrivna:

*Resa till Australien och Nya Zeeland

*Resa till New York

*Lära mig franska och aningen också italienska

*Lära mig spela piano

*Lära mig spela schack (detta var det allra första som jag absolut vill lära mig)


P.S. Filmen "The Bucket List" är verkligen värd att se, detta kommande från en person som verkligen inte tycker om Jack Nicholson :)

Fall essentials

Det är perfekt höstväder ute idag, har tvättat lakan som nu hänger ute och njuter av den svala vinden. Har tagit en skön promenad och kan gladeligen konstatera att nu är hösten här. Äter finska juliered äpplen, min nya musiklista heter Autumn och jag har sätt några träd ändra färg redan, härligt härligt!

Med byte av årstid är det också dags för byte av kläder och attityd, därav följer bilder och tips på saker och ting som gör min favoritsäsong ännu bättre.

Först några tips på kläder och accessoarer:

Upptäckte för lite över ett år sedan att jag älskar konjaksbrunt, är därav extasisk över dessa två ting. Väskan köpte jag för lite över ett år sedan, när jag upptäckte att den jag ägde var för liten för den enorma mängd saker jag bär med mej. Den perfekta läderjackan har jag sökt i vad som känns som en evighet, i förrgår anlände den på posten!



Brun läderväska från VILA
Brun läderjacka av märket Gipsy från Zalando.fi

Härligt med hösten är att det börjar bli lite svalare, och då kan man frossa i mysiga tröjor och allt möjligt stickat. För mej är de stickade tröjorna en storfavorit.

Brun-svart randig stickat från H&M
Blå-vit randig är av märket Serious Sally
Säsongens överraskare: Senapsgul tröja av märket Blend,
funnen på loppis för ett par slantar

Sen är det scarfar. Jag älskar dem, i alla former och färger. Har en hel del redan, och mer blir det hela tiden. Har en del som passar kanske bättre för vårens ljusare dagar, men för hösten blir det mera naturnära och mörkare färger. Här exempel på två av mina favoriter.

Blush färgade scarfen hittad på loppis för en euro
Den bruna scarfen är köpt från Mango

Är bättre utrustad med skor i år än nånsin tidigare. Tidigare år har jag gått runt i tunna tygskor eller ballerinas tills den första snön täckt marken. I år är jag inte bara utrustad för hösten, utan även för vintersäsongen.

Svarta nilkkurit av märket Bianco köpt på loppis(oanvända)
Bruna stövlar av märket 67 köpt via nätet(Nelly tror jag)
Låga, vita Converse(tog mej bara 2 år att skaffa dem)

Sen små tips på saker som får mej att verkligen njuta fullhjärtat av hösten.

*Musik:
Bon Jovi: Seat Next to You och Make a Memory
Regina Spector: The Call
Christina Perri: A Thousand Years
Landon Austin och Luke Conard: Superhero
Samt all musik av James Blunt

*Filmkväll:
Nights in Rodanthe (För den delen alla filmer baserade på Nicholas Sparks' verk)
Fall in New York
Under the Tuscan Sun

*Böcker, eller tja, favoritförfattare:
Nicholas Sparks
Sophie Kinsella
C.S. Lewis  - Narniaberättelserna

*Övrigt:
Att baka något mustigt och gott
Grytor och varma soppor
Äpplen i massor!!
LJUS i alla former och färger
Bordeaxröd och marinblå
Att sticka och virka

Om jag följer mina egna tips kommer denna höst bli fantastisk. Jag och Benton kommer att mysa varje kväll.

Change of heart

Gjorde något som för mej kan kallas ganska drastiskt häromdagen. Jag bytte radiokanal. Okej, så de låter ju ganska futtigt, på TV:n byter jag kanal varannan minut, men nu råkar det sej att jag lyssnat på samma radiokanal i över tre år utan att byta en enda gång (syrran har nån gång bytt, men alltid har jag bytt tillbaka).

Så då häromdagen insåg jag att kanalen jag lyssnat på, Radio Nrj Finland, börjat irritera mej mer än glädja på siståne. Beror mycket på att tiderna jag lyssnar på radion ändrats (lyssnar på radion ibland mer om dagen än vad jag ser på TV, mellan 3-10 timmar varje dag) och därav missar jag nuförtiden de program jag tyckte om förut på Nrj. Mycket beror också på att musiken som spelas på Nrj inte är lika tilltalande som tidigare.

På jobbet då igen så finns det hela två kanaler att välja mellan, och för att behålla sinnesron skippar vi Suomipop, och lyssnar därmed varje dag på Radio Aalto. I början var kanalen ganska blaah, men efter en tid så växte det fram riktigt bra musik, och i början av veckan, när Aalto faktiskt spelade två av mina favoritlåtar insåg jag att det var dags att byta kanal hemma också.

Därmed är det nu Radio Aalto som svävar ut ur den limegröna radion i köket, och bra så, har bytt ut Nicki Minaj, kakka "hit music" och andra irriterande melodier till favoritlåtarna (Maroon 5 - Payphone, Fun - Some Nights, James Blunt - Stay the Night), klassiker såsom ABBA och annan svängig musik. NÖJD!

The thing with boxes

...är att man blir besatt ganska snabbt. Har haft tillgång till fler än nånsin på jobbet, och sakta men säkert har det smugit sej in fler och fler i lägenheten. Har för tillfället fem stycken bara i garderoben. En är fylld med varma sockar och yllestrumpor, en är fylld med bh:ar och badkläder, en håller min gymväska och en håller mitt hushållspapper som jag har på lager.

Den sista som hittas i garderoben är ett av mina masterstrokes. Kom på det idag när jag gjorde en så vardaglig syssla som att byta pellets i Bentons bytta. Tänkte i det ögonblicket att det vore fint om man kunde komma åt pellets lite lättare, och plötsligt dök en glödlampa upp ovanför huvudet. Tog fram en av de finare trälådorna i min ägo och började fundera. Jag behövde något att täta lådan på insidan med så att all pellet faktiskt skulle stanna i lådan. Tog då fram en papperspåse som jag fått nån gång av min goda vän Nora (och lite målartejp). Den var en såndär stor en som man får från Iittala outleten. Så inte nog med att den var av perfekt storlek (efter en liten trimmning), den hade ett fint mönster och således räddade jag något som annars skulle ha åkt i roskisen.

Älskar dehär små praktiska idénappen i vardagen, inte nog med att det blir så mycket finare, det är roligt också!

Vad jag hade pellets i före

Vackert med Iittala motiv



Papperpåse + målartejp

Nu blir det roligare att fylla på
baljan i framtiden

Hade ännu en idé gällande dessa fruktlådor, löste samtidigt problemet med för många halsdukar och för lite förvaringsutrymme för dem.

Tror dessutom dendär låddan e min favorit so far.

Aster victoria

Välkomnade hem en ny inneboende till idrottsgatan idag. Hans namn är Aster och han är aningen scruffy, men låt ej utseendet bedra. Jag tror detta är början på en god vänskap.

Räddade lillkillen från en säker död idag på jobbet då en fröken på avdelningen bad mej kasta ut "dedär skräpen i hörnet därborta". Själv tog jag emot Asters blygsamhet med öppna armar (bara för att du inte är den vackraste och mest eye catching betyder inte att du inte är något värt).

Får se hur det går för killen, men jag håller tummarna. En bra start är ju i alla fall namnet, Aster låter unikt och mystiskt, ingen dålig kombination tycker jag.

Mr. Aster

Tree of inspiration

Fick en knuff i rätt riktning en dag. Det var ett tag sedan, och knuffen kom i rätt ögonblick, för min bokhylla behövde dammas av annars också. Nu var det ju synd att jag inte fick tag i någon före bild (är fortfarande ny inom handarbetsbloggande så bilden glömdes bort) men kan ju säga att den samlat på sej en hel del nyttiga och onyttiga saker.

Hade då passligt en ledig dag till förfogande, och på mindre än en kvart var bokhyllan på ca 200 böcker tömd. Sen började det roliga, att planera hur bokhyllan nu skulle se ut. Det var här den lilla knuffen kom väl till nytta; jag skulle ordna bokhyllan enligt färgskalan. Det blev rött och gult, det blev grönt och mycket blått, och plötsligt var inspirationen på topp.

Bokhyllan tar upp största delen av ena väggen i vardagsrummet

Kalla färger

Varma färger

Klockan är ett loppisfynd

Warren Kimble är artisten bakom det blåa underlandet

Min bokhylla snickrade min pappa ihop medan jag bodde hemma i Lappfjärd, jag tror det var i åttan (vilket är snart 8 år sedan). Den första delen var 6x3 lådor som mest och jag märkte snart att mitt stora intresse för böcker fyllde hyllan snabbt. Den andra delen av bokhyllan var en välkomnad förlängning som kom till under min gymnasietid i Vasa, den är som mest 5x4 lådor och idag fylld till bredden av böcker.

Förra veckan flyttade jag runt lite saker i vardagsrummet och märkte till min stora glädje att bokhyllan igen kunde förlängas, inte lika mycket som tidigare, men så pass mycket att mina underbara böcker inte skulle behöva trängas så mycket. Till min fasa berättade min pappa att materialet han använt, värmebehandlat trä, var slut,borta,kaputt,loppu,finito!

Mitt hjärta sjönk, inget mer? Det värsta är att bokhyllan är inte den enda möbeln som far har snickrat åt mej, och nu kan det inte bli mer, snyft.

Vardagsrumsbordet är en lätt och fräsch variant



Att ha en one-of-a-kind möbel är underbart



Här finns ett till projekt att ta tag i vid nåt tillfälle
städa upp klottret och visa upp det vackra arbetet bakom

Balcony

Sommaren har fortskridit och plötsligt var det första augusti. Många soliga dagar har man ju inte upplevt, men det har inte stoppat blommningen på balkongen i år. Efter genombrott och misslyckanden är jag nu rätt så nöjd med resultatet. Det som jag inte är nöjd med kommer jag att förbättra nästa år, detta gäller speciellt mitt kunnande om växternas komplicerade värld.

Vissa blommor fick för mycket sol, andra trivdes inte på balkong och den tredje sorten tror jag fick för litet vatten i början av blommningen.

Men nu till mina genombrott:

Chili- och habanero plantorna som jag fick av Nora i början av sommaren har tagit igen den tröga starten, och plötsligt räcker inte två händer för att räkna mängden av dem. De är inte mogna ännu (gula och orangea ska de bli) men när färgen väl kommer, blir färgerna på balkongen ännu mer imponerande.

Fortsätter med det ätbara, tomatplantorna har växt sej över en meter höga (får väl tacka en inglasad balkong för det växthusliknande klimatet som råder) och i början av juli dök gröna runda klot upp som i slutet av månaden förvandlades till en passionerad röd färg.

Fick också användning för de vackra tomatlådorna som jag snodde från jobbet en tid tillbaka.

Av mina planterade örter var det nog basilikan som klarade sej bäst. Krassen blommade ut länge sedan, dillen har tagit sej men är dock inte lika imponerad och gräslöken har slagit ut några små fjun.
Basilikan kommer ikväll förvandlas till pesto - får se hur det går.

I blomriket var det krassen som klarat sej bäst, resultatet var att den tog över hela lådan efter att salladen vittnade bort. Den gula och orangea färgen piggar verkligen upp när det regnar ute.

Har ett love - hate relationship med mina solrosor. Allt började som i en dröm, men varje dag har jag kämpat mot impulsen att dra upp dem med roten. För det första skall de ha så mycket vatten att jag inte hinner med i vattningen, varje dag jag går ut på balkongen ser de ut som om de varit utan vatten i flera veckor. Sen är det de äckliga gröna krypen som satt sej på blommorna - jag blir inte av med dem!! Och sen när blommorna äntligen kom, har de vissnat efter ett par dagar, vill själv minnas att solrosor blommar en tid innan de försvinner.
Är väldigt osäker om jag fortsätter med dem nästa år...

Sen var det dags för misslyckanden. På den första bilden ser man hur murgrönan klarat sej bättre än bäst, men blomman som den delat låda med var inte lika lyckligt lottad. Jalohortensian (enligt kvittot från plantagen) gick det dåligt för redan den första veckan. Mycket berodde nog på att den inte fick tillräckligt med vatten och att det fortfarande var för kallt när den dök upp på min balkong. Längre fram på sommaren blev det inte bättre, då fick hortensian för mycket sol och de vackra vitgröna blommorna torkade ihop. Jag köper antagligen hortensian igen nästa år, men då vet jag bättre.

Den andra bilden är det som återstår av vallmoblommorna jag planterade. Här gjorde jag precis ALLT fel. Jag planterade dem för sent och tätt, jag gav dem inte tillräckligt med sol och senare hade de fått för litet vatten, de fick inget stöd när de blev större, men det största momentet som fick mej att slutligen dränka dem med några liter vatten var att varenda yta på blommorna var täckt med bladlöss! BLÄÄ! Blev så äcklad att jag ville genast kasta ut krukan genom fönstren, någon som vet var man får tag på nyckelpigor??

Sen lite random pics:

Elefanten kom till Brändö ända från Corralejo, Fuerteventura

Denna kanna har varit i aktivt bruk i sommar

Benton gillar balkongen, hon spenderar antagligen 80% av sin dag här

I väntan på nästa år.

Glad fortsatt sommar!

Red star romantic

En av de många anledningarna till varför ja älskar mitt nuvarande jobb är den oändliga mängden bortslängbara saker som man hittar runtom i butiken. Inte nog med att jag tagit hem smått söndriga knäckebrödspaket, flingpaket etc. eller tagit hem ennu ätbar jogurt och mjölk samt fått med mej hem gratis exemplar av produkter som olika representanter tar med sej.

Detta som nu står i min hall och väntar på att bli kärleksfullt omhändertagna i min tambur måste nog vara en stor favorit bland alla sakerna. Lådorna har tidigare varit hem för Driscoll's jordgubbar samt saftiga körsbärstomater. Nu kommer de att bli hem för bland annat mina halsdukar på hatthyllan, lite smått och gott i köket samt välutvalda böcker eller DVD skivor från min överbelastade bokhylla i vardagsrummet. JOY!!!

Ur ett mera pysselperspektiv så kommer jag först att putsa lådorna, eftersom de fortfarande innehåller lite ingrodd jordgubbs- och tomatsaft.

Sen kommer Driscoll lådorna målas, antagligen vita och kanske få lite paff på bottnen.

Tomatlådorna kommer förbli som de är eftersom de redan är så underbara - ja menar - det står Red star Romantic på dem.

Bitterljuvt avsked

Det var en gång en flicka, som tyckte om att läsa böcker. Hon läste de mesta, men fastnade för fantasy genren, mycket tack vare upptäckten av Harry Potter. Men det fanns också annat material som hon fastnade för.

En av dessa är vad jag tar fasta på idag, eftersom denna bokserie var en historie som jag till och med hann glömma bort, eftersom mycket annat tog upp mina tankar. Det var även så att det inte var jag som tog upp den första boken först, utan det var min syster som gjorde den stora upptäckten. Hon visade mig boken under en tid där inget annat än Harry Potters värld intresserade mig, därav förkastade jag boken snabbt. Men det var endå något som fick mej att fatta intresse för boken, och inte långt efteråt hade jag redan läst de två första delarna.

Efter den andra delen blev det en längre väntan för att få tag på boken, eftersom författaren var ung (den första delen publiserade han vid en ålder av 16) och det fanns en del att skriva in i sidorna. Jag befann mej i Wales, Storbritannien när jag första gången fick syn på den tredje delen, och som en ivrig ungdom köpte jag genast boken för den ynka summan av 8 pund. Detta skedde i oktober 2008 och då hade den andra delen på svenska redan publicerats tidigt år 2007.

Den tredje boken var inte vad jag hade byggt mina förväntningar runt, och märkte vid flera tillfällen att jag var besviken på den tredje delen. Efter den andra väntade jag på fler intriger och ett fantastiskt slut, men båda delarna flydde mej. Det var då författaren också meddelade att en fjärde del skulle ges ut, men ingen specifik tidsrymd utgavs, och det sörjer mej att säga, men efter ett år av väntan gav jag upp och bokseriens fjärde del föll i glömska.

Fick senare veta namnet på den fjärde boken, men det var under en tid som min passion för läsandet tynat en hel del, och den iver som jag hade när jag skaffade den tredje boken fanns inte med mej längre. Månader gick, och det var inte förran förra måndagen (den 7nde maj 2012 för att vara exakt) som jag hittade den fjärde delen av en slump på Suomalainen kirjakauppa. Den bortglömda ivern återvände, och när jag samma kväll öppnade boken och började läsa insåg jag hur mycket jag saknat den värld som målades upp i dessa böcker.

Böckerna jag talar om är Christpher Paolinis fyrdelade verk Inheritance om drakryttaren Eragon och hans värld Alagaesia. Eragon hette den första delen, Den Äldste var den andra, Brisingr var den tredje, och den avslutande delen heter Arvtagaren.

Idag på dagen, just före min avfärd till jobbet läste jag ut den sista delen, och därav ett bitterljuvt avsked. Ljuvligt är det för man avslutat en resa som för mej räckte i flera år, men bittert är det för att det är slut nu. Visst kunde man läsa om böckerna, såsom jag flera gånger gjort med Harry Potter böckerna, som hos mej är så nötta att sidor har börjat lossna. Men med dessa böcker känns det annorlunda, därav min vilja att skriva om dem. Speciellt den sista delen lämnade mej väldigt sorgsen, och jag har svårt att inte tänka på de ämnen som togs upp om förändring och livets vägar, och också svårigheterna med att acceptera dessa.

Antagligen förknippar jag det med mej själv just nu...

Välkommen hem till C Wahlberg

En av mina näraste och käraste vänner hade en bra start på dagen idag när hon efter en hel del arbete äntligen kunde skicka in sin slutliga version av sin kandidatavhandling. Jag hade äran och glädjen att kunna ta del av hennes skrivande och hennes iver under morgonens tidiga timmar (kl. 10 är tidigt för mej en ledig dag).

Ivern smittade av sig och resten av dagen framflöt i ren och skär glädje. Tänkte därför äntligen ta tillfället i akt och introducera mina egna tankar uti blogosfären.

Denna gång är det den kreativa sidan som jag delar med mej, och detta är också vad som jag påminns om varenda gång jag stiger in genom min ytterdörr.

Själva kransen som är den huvudsakliga komponenten blev till i mitten av mars efter att jag ivrigt trampat igenom en halv meter snö för att nå fram till en bunt videkvistar. Hälften av kvistarna stod som dekor på köksbordet fram till påsk, och som nu befinner sig ute på balkongen. Av resten skapade jag en krans, som i nattens sena timmar såg fantastisk ut, men som i dagsljus fick mej att inse att mina handarbetstalanger inte var de bästa.

De följande veckorna stod kransen gömd i garderoben i väntan på ett litet under. Undret kom en kväll efter att jag tvinnat små hjärtan av järntråd som jag limmat fast lite spets på. Efter det flöt det på av sej själv och med hjälp av min tillförlitliga limpistol, en sönderklippt bordstablett, lite paljetter och snöre blev det en hjärtlig välkomnare.